Livet knallar på, Och jag har hunnit bli 27 år... men som någon sa " det är väl ingen ålder på en gamal häst "
Det värsta är att jag känner mig så gammal... det kanske inte syns utanpå..men det känns verkligen innuti.
Vardagarna består av läkarbesök... läkarbesök och åter igen läkarbesök, Och stress där i mellan för att hinna ta mig till de olika läkarbesöken, Hinna mäta blodsocker äta lunch byta infektions sett, Hämta / lämmna Jennifer i skolan, Göra läxor.. ta ut hundar, Ringa nära och kära för att inte tappa kontakten helt, laga mat, tvätta , städa och sedan somna helt knäckt kl 02-på natten.. timmarna räcker inte till på dygnet.. och "bor jag inte på sös" så bor jag på en buss... jag gör faktiskt det mesta på bussen nu för tiden... dricker kaffe, äter luch..sminkar mig..tar blodprov ..

Jag jag är 27 år nu... och mer sliten än någonsin...

Så om ni undrar varför jag inte skriver så mycket i bloggen längre.. så kan jag ge er den klarheten nu.. att tiden INTE är min bästa vän.

Idag var jag och träffade min handläggare för ett projekt som de vill dra igång för sjukskrivna, Det är för att vi sjukskrivna inte ska isolera oss från omvärden, vi ska skriva cv´n och prata i grupper... varför lägger kommunen pengar på sådant.. är man arbetslös så förstår jag syftet.. är man ensam och isolerad ja.. då kan jag förstå hel heten i projektet..men när det gäller mig.. så förstår jag ingenting.  Hur ska ett Cv hjälpa mig här och nu ? Är jag ensam och isolerad ? absolut inte.. tyvärr räcker inte tiden och orken för mig att träffa vänner , men om jag fick en stund över så är det nog det första jag skulle göra, Iallfall en liten stund , Min vardag är stress från morgon till kväll, Och det gör varken sockret bättre eller orken. Men jag måste gå på dom här läkarebesöken.. jag har inget val, Tror dom att de kommer hjälpa mig få bukt på sockret så visst, Själv tror jag mest att jag skulle behöva tid... lugn och ro hema.. för att få sockret... iallfall mer stabilt..  Att vara sjukskriven är ett heltids jobb.. det värsta är att man varken mår bättre eller är på bättringsvägen.. så vad har de här åren gett mig ? hopplöshet, Och att dagligen få träffa på dessa oförstående människor med hundra krav som bara pressar och pressar om olika projekt för oss sjukskrivna gör det bara värre, Min handläggare sa idag " men lina din diabetes kommer jue att försvinna så skriv ett cv och lämna in dina betyg och gå med i projektet vi har startat så kommer allt bli bra"

Jag fick då förklara att diabetes tyvärr är en kronisk sjukdom.. den kan bli bättre, men den kan inte försvinna, Då förklarade hon tillbaka att vi nog inte riktigt var överens där... enligt henne kan diabetes försvinna av sig själv, Hon förstod inte heller varför jag legat inne på sös 2 vändor dom senaste veckorna, Vad gör man på sös åt diabetes igentligen undrade hon ? det gäller väl bara att äta rätt ? Och högt blodsocker vad är det ?
varför har jag dåligt minne, varför får jag inflammation i lederna... varför har jag fått magkatarr ..och är fullproppad med cystor ?? varför varför varför... är diabetes en sjukdom som sätter alla organ ur spel ??? Jo för att det är en autoimmun sjukdom.

att förklara tar på krafterna...

så nästa gång ska jag be henne googla så här stod det på wikipedia :

Autoimmunitet är immunförsvarets skadliga angrepp på kroppens egen vävnad. En rad sjukdomstillstånd är förknippade med autoimmuna reaktioner, bland andra Alopecia areata, Guillain-Barrés syndrom, myasthenia gravis, multipel skleros, reumatoid artrit, typ 1 diabetes, giftstruma, systemisk lupus erythematosus och flera andra. Varför autoimmuna sjukdomar uppstår är oklart, men det är välkänt att autoimmuna sjukdomar är vanligare bland kvinnor än hos män. Autoimmuna sjukdomar är ofta associerade till ett komplex i immunförsvaret kallat HLA.

Ärftlighet är en viktig faktor men inte tillräcklig för att utveckla en autoimmun sjukdom. Troligen är autoimmuna sjukdomar en kombination av arvsanlag och miljöfaktorer. I vissa fall kan även vissa infektioner associeras till sjukdomsdebuten, vilket antyder att immunförsvaret reagerat mot strukturer i smittoämnet som liknar kroppens egna strukturer, och därmed angriper de kroppsegna vävnaderna.

Mycket tar på krafterna just nu.. så förlåt mig om jag inte är social nog... jag har inte glömt er,

men den lilla ork jag har måste jag lägga på mina måsten och på min lilla galen panna, Som får mig att orka och vilja, Utan denna lill strumpa skulle alla måsten vara oviktiga !