Ensamma mammor...
Idag hittade jag en underbar låt i en underbar blogg som var så öppen och ärlig, Om kaoset och stressen som kan infinna sig i livet , vardagen om hoppet, och orken, Man känner igen sig, Själv har man varit där... många år. Nu kan jag äntligen se tillbaka och känna att det har lämnat mig, Men visst är känslan något man aldrig glömmer. En känsla av att vara vilse, ensam och tom med det största ansvaret på jorden för sitt barns framtid, är nog de flesta separerade mammor kan känna igen sig i. De flesta suktar efter trygghet och känner sig som om mattan dragits undan under sina fötter. Alla hade jue förväntat sig mer än såhär,
Dom flesta suktar efter ordning och reda igen, och vart tog alla vänner vägen när man behövde dom som mest. Jag var nog inte ensam med känslan , det inser jag nu.
Dom flesta suktar efter ordning och reda igen, och vart tog alla vänner vägen när man behövde dom som mest. Jag var nog inte ensam med känslan , det inser jag nu.
Kommentarer
Postat av: Ella
Du länkade inte till den underbara bloggen?
Trackback
