Vilken dag !

I morse skulle Jennifer till fritids eftersom jag igentligen hade över tusen saker att göra. Men när Jennifer gick upp så hoppade Molly efter ur jennifers säng, Rammlade i golvet snurrade runnt på rygg och kunde inte ställa sig.
Jag var övertygad över att hennes bakben hade hoppat ur led, För det var så det såg ut och ringde efter hjälp. Jennifer och jag försökte en och en få på oss kläder samtidigt som vi försökte hålla Molly stilla. De slutade med att Micke åkte från sitt jobb, och hans mamma gjorde lika dant. Efter vägen mötte vi upp pappas fru, Och vi gjorde klart för jennifer att vi INTE skulle få med oss Molly hem igen. Hon blev sämmre och sämmre efter vägen och jag misstänkte inte längre att benen var ur led , Utan vi alla trodde att hon hade fått en stroke. Hela kroppen drog åt vänster, Man fick stötta henne i bilen för att hon ens skulle kunna ligga, eftersom hon började snurra åt vänster så fort man tappade greppet, Man började fundera på alla 13 åren man fått tillsammans. Och att man ändå skulle vara tacksam över att det hela gick så snabbt.. hon har inte varit sjuk någon längre tid. Och iförrgår sprang hon lös och lekte med dom andra hundarna. 

När vi kom fram fick hon rullas in på en bår och dom konstaterade balans sjukan. Ingen vet säkert. men enligt dom var stroke /hjärnblödning nästan en omöjlighet, de kan dom tydligen bara drabbas av ett hårt slag mot huvudet tex om de blivit påkörda av en bil. Och eftersom Molly kräktes ett par gånger kvällen innan så styrker det misstankarna om att det har med balansen att göra. Då hon troligtvis var yr redan då.
Nu ligger Molly hema hos pappa och hans fru och de ska hålla henne under observation. Bara gammla hundar drabbas av detta och brukar ha visat goda tecken inom en vecka, Sedan kan de bli helt återställda , förutom lite skönhetsfel så som att huvudet är en aning snett. Det viktigaste för oss är att hon inte lider och vi kommer ge det några dagar för att se om det blir någon förändring, Om inte annat så kommer hon få sommna in. Som det är nu, kan hon inte ligga, stå, gå, kissa, sitta, själv utan man måste hålla i henne heeela tiden. Det är inte värdigt, inte ens i ett slutskede i livet.

Molly för några dagar sedan...


När vi kom hem mitt på dagen var det bara att slänga i oss frukosten, då slog det mig att jag inte ens ringt fritids och sagt att jennifer inte kunde komma. Men med den paniken vi hade i morse var det en omöjlighet !!

Efter ha satt mig ner några minuter med kaffe koppen i handen och chocken började lägga sig så hör jag ett pipande från sovrummet !!! KATTUNGAR!!! Ja sprang in och hittade en blöt liten rackare som Smilla låg på och den andra var på väg ut men hade fastnat.. död. Jag gav det några minuter och började sedan agera barnmorska och drog ut den livlösa ungen, Den var kall och stel och jag la den på en handuk brevid för nu var nr 3 på gång. Den kom ut utan problem.. då slog det mig, den "döda" kattungen var jue fullt utvecklad, Den måste dött i förlossningen... inte i magen.. och förlossningen var jue för bara 5 min sedan !!! Jag började gnugga kattungen och "slungade" den i luften med huvudet mellan fingrarna för att få ut slem som kan ha fastnat i luftvägarna. Efter det gjorde jag "mun mot mun metoden" och efter 5 minuter till så gapade den efter andan !!! Jag fortsatte och sedan började den pipa och gny, Den mjuknade i kroppen och fick lite blodcirkulation och värme och tro det eller ej nu ligger den där och diar, 10 min minst var den död... utan ett andetag.. stel kall och orörlig...
4 blev det allt som allt och den sista kom också ut helt okomplicerat !

Här kommer en bild på Smilla och Alvin som togs bara 15 min före förlossningen :) jag blev helt chockad när jag såg dom och var tvungen att ta en bild, Dom är vänner igen !! Efter allt bråkande dom imellan sista tiden ...Så var det som att dom kände på sig att nu var det dags.. Dags att bli föräldrar tillsammans :)




Här är resultatet 4 mörka skönheter ! en av dom är ev sköldpadd.



VILKEN DAG!!!!

ZZZZZzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz


Kommentarer
Postat av: Klara

underbara Molly! hon kommer nog alltid vara min första stora kärlek i livet. jag älskar den hunden!

2010-04-10 @ 09:47:18

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0